Ett liv styrt av rygg, B12 och Vård och arbetsmarknaden!
Kom ihåg vad man säger, ditt liv styr du själv!!!

Mobbing och degradering som medborgare!

LEIF REHNVALL 1990-10-31 SID 1 (1)
VATTNÄS 6848
792 00 MORA

 

ARBETSFÖR/MEDLINGEN
Box 66
792 01 MORA

 

Bästa Anita
Varför kan Du inte lyssna på mig?
Jean Leek, P-O Idfeldt och jag konstaterade att detta med affärstidning var orimligt redan i september. En ny ansökan som ska bedömas har inkommit från mig. Varför envisas Du med att gå efter detta utagerade förslag och neka mig den prövning som jag har rättighet till angående nya kalkyler och nya grundförut-sättningar. Jag har redan tidigare försökt att tala om för dig att tidningen inte
är aktuell, vilket även P-O påpekat då han förstått mina avsikter att försöka få igång ett företag som är realistiskt att driva. Av den anledningen är jag beredd att lyssna till dem som har bra synpunkter och som gör att jag måste ompröva
mina tankar.
Misstanken jag får, är att Du lagt in personliga aspekter i detta ärende, som Vattnäsbo och förälder till barn i Vattnäs, tror Du att risken finns för att dessa ungdomar skall mista möjligheten att utnyttja skolan på sin fritid. Detta är ett
stort misstag därför att mina avsikter har varit det motsatta, nämligen att jag genom att vara i skolan både på dagar och kvällar ska kunna öppna skolan mer för dessa ungdomar. Även om jag avser att hyra lokalerna som idag användas som pingislokaler så ville jag att de lokalerna skulle stå öppna på kvällstid. I högre utsträckning än vad som är fallet idag.
Eftersom jag dessutom hade för avsikt att placera viss datautrustning i skolan var jag beredd att låta ungdomarna få komma åt denna, den biten skulle jag ha placerat i övervåningen i gamla slöjdsalen varför det inte skulle påverkat
ungdomarnas pingisspelande. Jag är en person som gärna har folk omkring mig, speciellt ungdomar och min tanke var att de som var intresserade skulle kunna få dra nytta av att den typen av utrustning stod på central plats i Vattnäs. Även om jag måste få lönsamhet på verksamheten så skulle de Vattnäsbor som velat
utnyttja kopieringsapparat, ledig datautrustning m.m. för rent personliga ändamål så skulle man inte behövt betala mer än vad det kostat mig. Jag tänker inte bry mig om att ta upp detta förmodade personliga intresse ytterligare utan jag hoppas
bara att Du ska lyssna på mig och ge mig en riktig chans, för det är det enda jag vill. Vad jag har hört så har Du en make som sysslar med ekonomi. Han om någon skulle kunna titta på om det är realistiska siffror som jag tagit fram och fram allt klargjort vilken skillnad som föreligger i de båda förslagen.
Förmodar att han har konstaterat att det i Mora finns endast en reklamateljé, Bengt Hammarlund, därför är det rimligt att tro att det finns plats för en till, konkurrens är ju bra. Det är idag alltför dyrt för en företagare att få till stånd reklam


LEIF REHNVALL
1990-10-31SID 2 (2)

material. Då jag dessutom har fotograferingen som specialitet, och skull haft möjlighet att på dagtid utnyttja väldigt billiga, helt fantastiska lokaler som reklamfotoateljé. Ger det ytterligare grund för att jag skulle ha kunnat försörja mig och ytterligare några personer på min verksamhet. Ska jag börja på kvällstid, vilket jag trots alla motgångar har för avsikt att göra, så kommer jag förmodligen att behöva hyra skolsalen och använda den som fotoateljé på kvällstid vissa kvällar. Kan jag inte ägna mig åt det på heltid men hyr den för samma kostnad som motsvarar heltid vill jag inte stå och plocka undan varje kväll och eftersom jag inte har den övriga verksamheten i skolan utan här hemma skulle det bli alldeles för arbetsamt.
Risken för att ungdomarna ska förlora lokalen är tyvärr större nu när jag inte kan satsa på heltid. Som det är just nu tycks det inte finnas andra möjligheter. Era turer har bara minskat mina möjligheter och att få banken att ställa upp med lån.
Borgenslån på 75 000 kan jag nog fortfarande få. Du borde i alla fall förklara för Göran Bond på banken att Ni bedömde ett helt annat förslag än det de hade på sitt bord. Vakna!!!
Det jag vill, det är att Du lyssnar på mig och gör det jag har rätt att begära av dig. Ditt sätt att kasta in mig på svets utan att ge mig en rimlig motivering (hur kommer det sig att alla jag har pratat med på AMU anser att Du gjort fel) till vad jag måste syssla med, om jag inte kan bli, min egen, det är egentligen tjänstefel, utifrån vad författningen säger om att, -Af ska medverka till att jag får arbete och förutsättningar för få ett arbete som jag kan klara av och trivas med så att jag kan
behålla', det där kan Du bättre än jag. Har Du uppfattat mina tidigare och nuvarande problem med ryggen? Har Du satt dig in i mina kvalifikationer, skolor m.m.??? Jag är inte en ond och påstridig människa men jag vill ha en rimlig chans till en rättvis behandling från arbetsgivare och tjänstemän och tyvärr vet jag om att jag är en svårplacerad arbetskraft.
Offra nu några minuter till att se hur Du kan lösa det här problemet medan jag har kraft och vilja att jobba vidare.
Egentligen är jag mer intresserad av att få komma ut på ett arbete, strängt taget vad som helst inom kontor. Tyvärr jag stoppar inte för verkstadsgolvet, varken fysiskt eller rent praktiskt. Tvingas jag trots allt att gå kvar så kommer jag att
försöka (om jag psykiskt klarar av att motivera mig) forcera studierna så mycket som det går och redan är jag på väg att passera elever som varit en tid på svets. När jag sedan är klar får vi se vem som får rätt.

Med vänlig hälsning
Leif Rehnvall

PS Med dina kontakter borde det vara lätt att konstatera om en svetsutbildning verkligen ökar mina möjligheter på arbetsmarknaden, flera med mig ifrågasätter detta. DS!

OBS!
Samtliga på utbildningen svets, AMU, (även jag) blev kallad till dåvarande WiBe. Alla utom jag fick en anställning. En personalansvarig på WiBe jag kände privat upplyste om att jag inte var lämplig, då jag var en säkerhetsrisk i produktionen av armematerial. I fatet för mig låg rassian på Fib/Kulturfront efter Bengt Bratt och Jan Guillou's IB avslöjande. Räckte att jag hade material på redaktionen för att bli överförd till personalreserven, från att några månader tidigare blivit förflyttad och uppgraderad från menig till furir. Anledningen mina Universitetsklassade studier vid Fotoskolan, Stockholms Universitet. Visar det löjliga i IB-affären! I det här sammanhanget med hanteringen av handledare vid Arbetsförmedlingen ökar det den känslan oerhört. Det tragiska är att samhället och politikerna aldrig kommer att lära sig något av det. Så inte heller akademiskt studerade tjänstemän.

LEIF REHNVALL1990-11-06SID 1 (1)
VATTNÄS 6848
792 00 MORA
TELEFON 0250 354 30


ARBETSFÖRMEDLINGEN
Anita Svensson.
Box 66
792 01 MORA


Bästa Anita
Jag ger dig i detta brev en tredje och absolut sista chans att
genomföra min ansökan om "Starta Eget" och "Näringsbidrag" på
ett riktigt sätt, samt förklarar mina fortsatta avsikter i
detta ärende, om detta inte är fallet.
Jag anmodar dig, gör en prövning av det förslag som gäller
Reklambyrån och Reklam fotoateljén och i förlängningen även en
bildbyrå, glöm det som gäller företagstidningen, denna ansökan
drogs tillbaka redan i mitten av september efter ett
sammanträffande mellan Jean Leek AMI Mora, Jan-Olof Idfeldh
Utvecklingsfonden och mig. Det gäller alltså den senaste
(sista?) ansökan som kommit dig tillhanda (medsänder en kopia
med gällande kalkyl), den ansökan som inlämnades efter detta
sammanträde, absolut inget annat gäller. Om Du underlåter att
hörsamma min begäran så har jag för avsikt att gå vidare till
högre instans (AMV, om annan instans erfordras ska jag
införskaffa uppgifter om vilken, JO?) dels med en överklagan
men också med också en prövning om att din behandling av mitt
ärende är att betrakta som tjänstefel.
Oavsett ditt handläggande av detta ärende så vill jag ha en
annan handläggare 1 fortsättningen, när det gäller mina
kontakter med Af.
De personer som jag ej önskar få som handläggare är Mats
Andersson, Monika Levd, Maj Pettersson eller Bengt-Åke Mohlin.
Det man kan fråga sig är om det finns någon inom Af Mora som
kan arbeta fri från den attityd som skapats mot mig på Af i
Mora och om så ej är fallet så finns om jag inte missminner mig
tidigare fall att hänvisa till, där anvisningar gett till följd
att annat Arbetsförmedlingskontor fått tagit över ärendet för
en korrekt behandling av ärendet, vilket eventuellt kan finnas
anledning att pröva.
Har Du för avsikt att meddela mig något så använd endera telefon
eller personlig kontakt (Du är välkommen att hälsa på oss och
delta i utbildningen), att få personer som ej är insatta i
ärendet att framföra dina meddelande är bara till fördärv för
hela ärendets skull, det ger ingen som helst förhöjd styrka för
dina synpunkter eller eventuella sakliga argument.

Med vänlig hälsning
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
Leif Rehnvall

Kopia tillsändes Jean Leek


LEIF REHNVALL
1990-11-13 SID 1(1)
VATTNÄS 6848
792 00 MORA
TELEFON 0250 354 30


ARBETSFÖRMEDLINGEN
Anita Svensson
Box 66
792 01 MORA


Bästa Anita
Jag har en mängd tankar och funderingar hur man behandlar mig
och vilken framtid som andra (inte) stakar ut för mig.
- Snabba ryck, bedöm nya idén!
Vem bryr sig om att höra efter hur jag mår idag när jag är
tillbaka på AMU.
- Är det mitt fel att jag mår dåligt?
Vill jag överhuvudtaget gå vidare med svets, företaget.
- Hur ska jag efter detta få kraft att fundera. Genom
att tillverka plåtdetaljer som jag inte vet om jag
ska slänga i skrotlådan? Meningslöst!!!
Det är faktiskt min framtid det handlar om.
Men jag existerar bara som ett kolli som man flyttar på när man
får lust, som man snabbehandlar när det passar sig, annars är
det skönt om man kan glömma bort det.
Har det hänt något fast jag inte har hört av dig? Jag vet att
P-O Idfeldh har order om snabbehandling av kalkylen, (en rättvis
bedömning?) den ska vara färdig den här veckan.
Jag är definitivt inte ensam om att uppleva Er (Du är långt
ifrån ensam om att behandla arbetssökanden som kollin) som
okänsliga personer som saknar respekt för den människa Ni har
framför Er. Många har bekräftat det tidigare och så även i
dessa dagar. Men man vågar inte ge en antydan att man känner så
för att inte stöta sig med vederbörande och minska sina egna
chanser. De människor som kommer upp till Er behöver Er. De
andra klarar sig själva utan Er. Klarade vi oss själva var Ni
utan jobb!
Egentligen skulle detta brev inte vara riktat till dig utan gå
ut som allmän skrivelse, utan underskrift, till samtliga
handläggare.
Jag uttrycker bara vad många skulle vilja säga.


Med vänliga hälsningar

………………………………
Leif Rehnvall

Produktiv verksamhet!

1988 sålde vi ett hus till min förre arbetgivare! Jag hade studerat i ett antal år där mitt eget innitiativ att skaffa C, D och E-kort gav jobb.Första CNS-utbetalningen!
Men konflikt fick mig att bryta. Nytt hus, boende, fuktskada gjorde krav på stor renovering.

Vid den tiden var utvecklingen två!

<Renovering av hus

På väg in i ett drogberoende>

Hälsa utifrån tidigare liv!

Medicinering sen tiden efter värnplikten vid F16. Huvudsakligen psykofarmaka. Ständiga besök hos psykologen. Så grava problem med magsår, som ledde till operation, det gav ytterligare psykiska problem. Skulle behandlats med B12-vitamin, felbehandlades med psykofarmaka!