LEIF
REHNVALL 1990-10-31 SID 1 (1)
VATTNÄS 6848
792 00 MORA
ARBETSFÖR/MEDLINGEN
Box
66
792
01 MORA
Bästa
Anita
Varför kan Du inte lyssna på mig?
Jean
Leek, P-O Idfeldt och jag konstaterade att detta med affärstidning
var orimligt redan i september. En ny ansökan som ska
bedömas har inkommit från mig. Varför envisas
Du med att gå efter detta utagerade förslag och
neka mig den prövning som jag har rättighet till
angående nya kalkyler och nya grundförut-sättningar.
Jag har redan tidigare försökt att tala om för
dig att tidningen inte
är aktuell, vilket även P-O påpekat då
han förstått mina avsikter att försöka
få igång ett företag som är realistiskt
att driva. Av den anledningen är jag beredd att lyssna
till dem som har bra synpunkter och som gör att jag måste
ompröva
mina tankar.
Misstanken jag får, är att Du lagt in personliga
aspekter i detta ärende, som Vattnäsbo och förälder
till barn i Vattnäs, tror Du att risken finns för
att dessa ungdomar skall mista möjligheten att utnyttja
skolan på sin fritid. Detta är ett
stort misstag därför att mina avsikter har varit
det motsatta, nämligen att jag genom att vara i skolan
både på dagar och kvällar ska kunna öppna
skolan mer för dessa ungdomar. Även om jag avser
att hyra lokalerna som idag användas som pingislokaler
så ville jag att de lokalerna skulle stå öppna
på kvällstid. I högre utsträckning
än vad som är fallet idag.
Eftersom jag dessutom hade för avsikt att placera viss
datautrustning i skolan var jag beredd att låta ungdomarna
få komma åt denna, den biten skulle jag ha placerat
i övervåningen i gamla slöjdsalen varför
det inte skulle påverkat
ungdomarnas pingisspelande. Jag är en person som gärna
har folk omkring mig, speciellt ungdomar och min tanke var
att de som var intresserade skulle kunna få dra nytta
av att den typen av utrustning stod på central plats
i Vattnäs. Även om jag måste få lönsamhet
på verksamheten så skulle de Vattnäsbor som
velat
utnyttja kopieringsapparat, ledig datautrustning m.m. för
rent personliga ändamål så skulle man inte
behövt betala mer än vad det kostat mig. Jag tänker
inte bry mig om att ta upp detta förmodade personliga
intresse ytterligare utan jag hoppas
bara att Du ska lyssna på mig och ge mig en riktig
chans, för det är det enda jag vill. Vad jag har
hört så har Du en make som sysslar med ekonomi.
Han om någon skulle kunna titta på om det är
realistiska siffror som jag tagit fram och fram allt klargjort
vilken skillnad som föreligger i de båda förslagen.
Förmodar att han har konstaterat att det i Mora finns
endast en reklamateljé, Bengt Hammarlund, därför
är det rimligt att tro att det finns plats för en
till, konkurrens är ju bra. Det är idag alltför
dyrt för en företagare att få till stånd
reklam
LEIF REHNVALL 1990-10-31SID
2 (2)
material.
Då jag dessutom har fotograferingen som specialitet,
och skull haft möjlighet att på dagtid utnyttja
väldigt billiga, helt fantastiska lokaler som reklamfotoateljé.
Ger det ytterligare grund för att jag skulle ha kunnat
försörja mig och ytterligare några personer
på min verksamhet. Ska jag börja på kvällstid,
vilket jag trots alla motgångar har för avsikt
att göra, så kommer jag förmodligen att behöva
hyra skolsalen och använda den som fotoateljé
på kvällstid vissa kvällar. Kan jag inte ägna
mig åt det på heltid men hyr den för samma
kostnad som motsvarar heltid vill jag inte stå och plocka
undan varje kväll och eftersom jag inte har den övriga
verksamheten i skolan utan här hemma skulle det bli alldeles
för arbetsamt.
Risken för att ungdomarna ska förlora lokalen
är tyvärr större nu när jag inte kan
satsa på heltid. Som det är just nu tycks det
inte finnas andra möjligheter. Era turer har bara minskat
mina möjligheter och att få banken att ställa
upp med lån.
Borgenslån på 75 000 kan jag nog fortfarande få.
Du borde i alla fall förklara för Göran Bond
på banken att Ni bedömde ett helt annat förslag
än det de hade på sitt bord. Vakna!!!
Det jag vill, det är att Du lyssnar på mig och
gör det jag har rätt att begära av dig. Ditt
sätt att kasta in mig på svets utan att ge mig
en rimlig motivering (hur kommer det sig att alla jag har
pratat med på AMU anser att Du gjort fel) till vad
jag måste syssla med, om jag inte kan bli, min egen,
det är egentligen tjänstefel, utifrån vad
författningen säger om att, -Af ska medverka till
att jag får arbete och förutsättningar för
få ett arbete som jag kan klara av och trivas med
så att jag kan
behålla', det där kan Du bättre än
jag. Har Du uppfattat mina tidigare och nuvarande problem
med ryggen? Har Du satt dig in i mina kvalifikationer, skolor
m.m.??? Jag är inte en ond och påstridig människa
men jag vill ha en rimlig chans till en rättvis behandling
från arbetsgivare och tjänstemän och tyvärr
vet jag om att jag är en svårplacerad arbetskraft.
Offra nu några minuter till att se hur Du kan lösa
det här problemet medan jag har kraft och vilja att jobba
vidare.
Egentligen är jag mer intresserad av att få komma
ut på ett arbete, strängt taget vad som helst inom
kontor. Tyvärr jag stoppar inte för verkstadsgolvet,
varken fysiskt eller rent praktiskt. Tvingas jag trots allt
att gå kvar så kommer jag att
försöka (om jag psykiskt klarar av att motivera
mig) forcera studierna så mycket som det går och
redan är jag på väg att passera elever som
varit en tid på svets. När jag sedan är klar
får vi se vem som får rätt.
Med vänlig
hälsning
Leif Rehnvall
PS
Med dina kontakter borde det vara lätt att konstatera
om en svetsutbildning verkligen ökar mina möjligheter
på arbetsmarknaden, flera med mig ifrågasätter
detta. DS!
OBS!
Samtliga på utbildningen svets,
AMU, (även jag) blev kallad till dåvarande WiBe.
Alla utom jag fick en anställning. En personalansvarig
på WiBe jag kände privat upplyste om att jag
inte var lämplig, då jag var en säkerhetsrisk
i produktionen av armematerial. I fatet för mig låg
rassian på Fib/Kulturfront efter Bengt Bratt och Jan
Guillou's IB avslöjande. Räckte att jag hade material
på redaktionen för att bli överförd
till personalreserven, från att några månader
tidigare blivit förflyttad och uppgraderad från
menig till furir. Anledningen mina Universitetsklassade
studier vid Fotoskolan, Stockholms Universitet. Visar det
löjliga i IB-affären! I det här sammanhanget
med hanteringen av handledare vid Arbetsförmedlingen
ökar det den känslan oerhört. Det tragiska
är att samhället och politikerna aldrig kommer
att lära sig något av det. Så inte heller
akademiskt studerade tjänstemän.
|
LEIF
REHNVALL1990-11-06SID
1 (1)
VATTNÄS 6848
792 00 MORA
TELEFON 0250 354 30
ARBETSFÖRMEDLINGEN
Anita
Svensson.
Box
66
792
01 MORA
Bästa Anita
Jag ger dig i detta brev en tredje och absolut sista chans
att
genomföra min ansökan om "Starta Eget"
och "Näringsbidrag" på
ett riktigt sätt, samt förklarar mina fortsatta
avsikter i
detta ärende, om detta inte är fallet.
Jag anmodar dig, gör en prövning av det förslag
som gäller
Reklambyrån och Reklam fotoateljén och i förlängningen
även en
bildbyrå, glöm det som gäller företagstidningen,
denna ansökan
drogs tillbaka redan i mitten av september efter ett
sammanträffande mellan Jean Leek AMI Mora, Jan-Olof
Idfeldh
Utvecklingsfonden och mig. Det gäller alltså
den senaste
(sista?) ansökan som kommit dig tillhanda (medsänder
en kopia
med gällande kalkyl), den ansökan som inlämnades
efter detta
sammanträde, absolut inget annat gäller. Om Du
underlåter att
hörsamma min begäran så har jag för
avsikt att gå vidare till
högre instans (AMV, om annan instans erfordras ska
jag
införskaffa uppgifter om vilken, JO?) dels med en överklagan
men också med också en prövning om att
din behandling av mitt
ärende är att betrakta som tjänstefel.
Oavsett ditt handläggande av detta ärende så
vill jag ha en
annan handläggare 1 fortsättningen, när det
gäller mina
kontakter med Af.
De personer som jag ej önskar få som handläggare
är Mats
Andersson, Monika Levd, Maj Pettersson eller Bengt-Åke
Mohlin.
Det man kan fråga sig är om det finns någon
inom Af Mora som
kan arbeta fri från den attityd som skapats mot mig
på Af i
Mora och om så ej är fallet så finns om
jag inte missminner mig
tidigare fall att hänvisa till, där anvisningar
gett till följd
att annat Arbetsförmedlingskontor fått tagit
över ärendet för
en korrekt behandling av ärendet, vilket eventuellt
kan finnas
anledning att pröva.
Har Du för avsikt att meddela mig något så
använd endera telefon
eller personlig kontakt (Du är välkommen att hälsa
på oss och
delta i utbildningen), att få personer som ej är
insatta i
ärendet att framföra dina meddelande är bara
till fördärv för
hela ärendets skull, det ger ingen som helst förhöjd
styrka för
dina synpunkter eller eventuella sakliga argument.
Med
vänlig hälsning
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
Leif Rehnvall
Kopia
tillsändes Jean Leek
|
LEIF REHNVALL1990-11-13
SID
1(1)
VATTNÄS 6848
792 00 MORA
TELEFON 0250 354 30
ARBETSFÖRMEDLINGEN
Anita
Svensson
Box
66
792
01 MORA
Bästa Anita
Jag har en mängd tankar och funderingar hur man behandlar
mig
och vilken framtid som andra (inte) stakar ut för mig.
- Snabba ryck, bedöm nya idén!
Vem bryr sig om att höra efter hur jag mår idag
när jag är
tillbaka på AMU.
- Är det mitt fel att jag mår dåligt?
Vill jag överhuvudtaget gå vidare med svets,
företaget.
- Hur ska jag efter detta få kraft att fundera. Genom
att tillverka plåtdetaljer som jag inte vet om jag
ska slänga i skrotlådan? Meningslöst!!!
Det är faktiskt min framtid det handlar om.
Men jag existerar bara som ett kolli som man flyttar på
när man
får lust, som man snabbehandlar när det passar
sig, annars är
det skönt om man kan glömma bort det.
Har det hänt något fast jag inte har hört
av dig? Jag vet att
P-O Idfeldh har order om snabbehandling av kalkylen, (en
rättvis
bedömning?) den ska vara färdig den här veckan.
Jag är definitivt inte ensam om att uppleva Er (Du
är långt
ifrån ensam om att behandla arbetssökanden som
kollin) som
okänsliga personer som saknar respekt för den
människa Ni har
framför Er. Många har bekräftat det tidigare
och så även i
dessa dagar. Men man vågar inte ge en antydan att
man känner så
för att inte stöta sig med vederbörande och
minska sina egna
chanser. De människor som kommer upp till Er behöver
Er. De
andra klarar sig själva utan Er. Klarade vi oss själva
var Ni
utan jobb!
Egentligen skulle detta brev inte vara riktat till dig utan
gå
ut som allmän skrivelse, utan underskrift, till samtliga
handläggare.
Jag uttrycker bara vad många skulle vilja säga.
Med vänliga hälsningar
Leif Rehnvall
|